Söndagsfunderingar

I expressen för några dagar sen läste jag Frida Boisens ord om små tjejers kläd-och sminkvanor.
Läs gärna!
http://www.expressen.se/gt/kronikorer/frida-boisen/varfor-det-finns-ju-inga-brost-att-halla/
Min tjej som är 14 år har ett skönt avspänt förhållande till dessa frågor.
BH är väl praktiskt på gympan, och smink...varför det?
På sin höjd mascara vid något festligt tillfälle.
Mamman jublar över denna klokhet.
Måtte den bevaras!

Idag spelade jag på första gudstjänsten efter semestern.
Temat var "Andlig klarsyn" och predikan behandlade mest den gammaltestamentliga texten Jeremia 7: 1-7.
Läs den!
Det är sprängstoff i vår tid.
Förutom de otvetydiga orden om att inte förtrycka invandraren och inte låta oskyldigt blod flyta, står där också:
"...inte skadar er själva genom att följa andra gudar..."
Tanken återvänder till småflickor som vill ha BH och sminka sig.
Varför vill de det?
Förmodligen för att dessa ting verkar vara så viktiga för deras nära kvinnliga släktingar.
Att "skada sig själv genom att följa andra gudar" kan vara precis detta!
Att jag som mamma inte kan gå utanför dörren utan smink av rädsla för att inte passa in.
Att söka det som själen längtar efter, nämligen en relation med Gud, i konsumtion i de svenska templen Gekås, H&M eller vad de nu heter.

Självklart måste vi köpa kläder, men att göra det i tron att det skänker själen ro är att bedra sig själv eller "att skada sig själv genom att följa andra gudar".

I dagens evangelietext (Matt. 7:13-14) står det att vi som kristna ska välja den smala vägen som leder till livet.
Detta innebär, vilket dagens predikant till min glädje höll med om, att det inte per automatik är majoriteten som har rätt.
Inte ens i en demokrati.
Du når kanske inte målet genom att göra och tycka som alla andra.
Hurra!
Stå på er, alla ni som inte är som alla andra!
Låt oss se till vad som är sunt för våra barn och unga.
Ge både flickor och pojkar en chans att vara sig själva och slippa pressen att passa in.
Bejaka den där rösten inuti dig själv, så vuxen du är, som önskar något annat än det "alla andra" har, gör, tycker...

För om man ser krasst på det hela, kanske lite från sidan, så är ju varje människa unik.
Bakom denna klyscha finns guldkorn, ja, evangelium!
Om vi kunde lyckas se lite på varann som Gud ser på oss, alltså som föräldern ser på sina barn (med oändlig kärlek),
då skulle kanske fred kunna finnas mellan människor, trots olikheter.
Alla barn skulle få lära sig att de är skapade precis som de ska vara.